Inledning
Att kunna ta sig till skolan, ett jobb eller träffa vänner borde vara självklart.
För många unga med synnedsättning är det inte det.
Det kan handla om att inte kunna ta sig till en föreläsning. Att behöva tacka nej till ett jobb. Eller att inte kunna ta sig hem på kvällen. Inte för att viljan saknas utan för att stödet inte fungerar.
Idag avgörs din frihet av var du bor, hur systemen är utformade och hur stöd bedöms. Det är inte rimligt.
Rörelsefrihet handlar inte bara om att kunna ta sig från en plats till en annan. Det handlar om att kunna leva sitt liv. Att kunna studera, arbeta och vara en del av samhället på egna villkor.
När rörelsefriheten begränsas gör också självständigheten det.
Så ska det inte vara.
Det här går att förändra.
Stöd som följer individen
Att flytta ska inte innebära att man förlorar sitt stöd.
Idag kan det ta månader innan stöd fungerar i en ny kommun.
Det innebär att unga tvingas pausa sina liv.
Oron för att man ej ska beviljas stöd stoppar folk från att flytta.
Det här vill vi:
- Att redan beviljade insatser erkänns i nya kommunen.
- Att beslut gäller direkt vid flytt.
- Att stöd följer individen och inte kommunen.
- Att man ska få ekonomisk kompensation för tiden man behöver vänta på beslut om stöd.
Färdtjänst
Färdtjänst avgör om du kan ta dig till jobbet, partnern eller träningen.
Ändå fungerar det olika beroende på var du bor. Vissa får avslag. Andra får för få resor. I vissa fall går det inte ens att resa när man behöver.
Det betyder i praktiken att din frihet avgörs av din postadress.
Det är inte rimligt.
Det här vill vi:
- Att personer med synnedsättning som inte kan ta körkort ska, som norm, beviljas färdtjänst.
- Att färdtjänst fungerar som ett verkligt alternativ, lika flexibelt som en egen bil.
- Att färdtjänst gäller året runt utan begränsningar i antal resor eller tider på dygnet.
- Att färdtjänsten ska fungera lika bra i hela landet.
- Att priset motsvarar kollektivtrafiken.
- Att arbetsresor är flexibla och tillåter kortare stopp under resan.
- Att man beviljas tillräckligt många arbetsresor för att både ta sig till jobbet och kunna utföra det.
Skolskjuts
Skolskjuts avgör om du kan delta i skolan fullt ut.
Idag fungerar det olika beroende på var du bor och omfattar inte alltid alla aktiviteter.
Det gör att elever missar delar av sin utbildning.
Det här vill vi:
- Att skolskjuts är likvärdig i hela landet.
- Att den ska vara kostnadsfri.
- Att den omfattar alla delar av skolgången, inklusive praktik och aktiviteter.
Ledsagning
Ledsagning avgör om du kan ta dig ut överhuvudtaget.
När ledsagning dras ner betyder det att unga inte kan träffa vänner, delta i aktiviteter eller röra sig fritt.
Det är inte bara ett stöd som försvinner. Det är en del av livet.
Det här vill vi:
- Att neddragningar stoppas.
- Att ledsagning garanteras i lag.
- Att man ska beviljas obegränsat antal ledsagningstimmar.
- Att ledsagning är kostnadsfri.
- Att trygghet vägs in i bedömningar.
Tillgänglig kollektivtrafik
Kollektivtrafiken ska gå att använda.
Idag gör den ofta inte det.
När utrop saknas, information inte fungerar eller system är krångliga går det inte att resa självständigt. Då stängs unga ute från något så grundläggande som att ta bussen eller tåget.
Det här vill vi:
- Att alla fordon och stationer har fungerande utrop och tydlig information.
- Att digitala tjänster fungerar för alla.
- Att ledsagning fungerar hela resan, även när olika färdmedel används.
- Att ett gemensamt och tillgängligt bokningssystem finns.
- Att vi inkluderas i utvecklingen av nya system.
Tillgängliga miljöer
Samhället ska gå att använda, även om du har en synnedsättning.
Idag gör det ofta inte det.
När miljöer planeras utan att ta hänsyn till synnedsättning skapas hinder i vardagen. Det kan handla om dålig belysning, otydliga övergångsställen eller föremål som står i vägen.
Samtidigt används universell utformning ibland som ett argument för att ta bort lösningar som faktiskt fungerar.
Det gör inte samhället mer tillgängligt. Det gör det svårare att ta sig fram.
Det begränsar rörelsefriheten i praktiken.
Det här vill vi:
- Att samhällen planeras så att de fungerar från början, även för personer med synnedsättning.
- Att universell utformning används på ett sätt som faktiskt förbättrar, inte försämrar.
- Att belysning, ljudsignaler och taktila ledstråk finns överallt.
- Att det finns taktila lösningar och kartor som går att använda.
- Att hinder i stadsmiljön hanteras.
- Att snöröjning fungerar så att framkomlighet säkerställs.
- Att unga med synnedsättning inkluderas i planeringen av offentliga miljöer.
Ledarhundar
Ledarhundar ger frihet.
Men idag är väntetiderna långa och tillgången begränsad.
Idag kan man inte ens ställa sig i kön om man är under 18 år.
Det gör att många tvingas klara sig utan ett stöd som skulle göra stor skillnad.
Det här vill vi:
- Att även personer under 18 år ska kunna få ledarhund.
- Att väntetider kortas.
- Att information och stöd kring ledarhundar utvecklas.
Det handlar om frihet
Det här är inte en lista av enskilda problem.
Det är ett mönster.
När stöd inte fungerar begränsas ungas möjlighet att leva självständigt. Då blir det svårare att studera, arbeta och delta i samhället.
Rörelsefrihet är inte en extra service.
Det är en förutsättning för att kunna leva sitt liv.
Vår uppmaning, det här går att förändra.
Vi uppmanar beslutsfattare att:
- Säkerställa att stöd fungerar i hela landet.
- Stärka rättigheter och minska godtycke.
- Lyssna på ungas erfarenheter.
- Behandla vår rörelsefrihet som en rättighet på riktigt.